Pulka och Pyssel i Piemonte

Traditionsenligt var det så dags för familjerna TF och FMs årligt återkommande pulka- och pysseldag. Förra årets drabbning i Tantobacken fick nu sin motsvarighet i Gärdets branter. Nyhet för året var att TB med familj anslöt, lagom till pysseldags.

Så mycket pyssel för TF blev det visserligen inte, däremot hade det funderats i dagar över vilket tema på vinerna som skulle bjudas under kvällen. P, P och…. P såklart! P som i Piemonte. En druvren basbarolo fick agera referens, och två flaskor med oväntade blandningar skulle överraska.

Simultant med pysslandet tillagades lammstekar på löpande band med vitlökssky och pinjenötparmesanpotatispuré (pppp). CFO kräver alltid sallad och så även denna dag. Spenat fick det bli.

Åter till dryckerna.

FM kunde bara efter ett par sniff lista ut temat för kvällen och TB nickade instämmande så det blev till att visa upp flaskorna tidigare än väntat.

Gajas blandning av 35% nebbiolo, 35% merlot och 30% cabernet sauvignon kan tyckas vara en unholy alliance, men också mycket intressant. 2008 Sito Moresco var som vår katt med sin gracila gång, sin mjuka päls och sitt sköna klös. Mycket bra balans i en merlot-blandning för en gångs skull. Att man skulle behöva ta sig till Italien för att uppleva detta!

Ytterligare en nebbioloblanding hade Conterno Fantinos 2007 Mon Prá med sina 45% nebbiolo, 45% barbera och 10% cabernet sauvignon. Fyllig, köttig och kärnbärig med massor av körsbärsfrukt. Ändå läskande att dricka, sannolikt tack vare nebbiolon. Störtskön! Kanhända en holy alliance?

Slutligen fick Barolos kvantitativa gigant Fontanafredda representera 100% nebbiolo med sin 2005 Barolo Serralunga d’Alba. I jämföresle med ovanstående fick den spela andra-, eller snarare tredjefiolen trots sin rena och kraftfulla attityd. En basbarolo helt enkelt, snarare än en violin.

Dags för formaggio!

En 54 månaders Parmigiano Reggiano och en avsevärt yngre mix av ko-, get- och fårost fick undertecknad att springa ner till källaren för att hämta upp en Amarone, denna gång en 2006 A, kort och gott, från Alpha Zeta. TB gick i spinn direkt och utnämnde den till kvällens dryck. Själv var jag kanske inte lika entusiastisk, men den gjorde sitt jobb.

Slutligen: kvällen inleddes med en gåva från TB, Farmor Ediths Gyllenxxxxx, baserad på rönnbär och enbär, dessutom alkoholfri. Bäst hittills av dessa underliga drycker. Fett ägigt skulle A sannolikt ha sagt om han hade smakat. Kanske något även för MG?

/ TF

PS.
MG, försmäkta inte – har redan en flight klar för motsvarande upplägg med er! Men då ersätter vi pulka och pyssel med längdåkning, lull-lull och Langh… ähh..., du får se!
DS.

Förra vinterns bästa tips...

…stod helt klart Easy Drinker TF för: ”Träna längdåkning – fira med starköl, 0,5L/mil”. Kvällens armplågar-teknikträningspass om 7,2 km – ingen fästvalla, bara stakning – torde därför berättiga till en 33-centilitersbira. Hmm, bara 50-centilitersbiror i kylen, men…där står en 33:a Oppigårds Single Hop Ale. Hustrun måste ha köpt. ”Gott öl från Dalarna” står det på flaskan. Dalarna…Vasaloppet! Mora-Nisse! Det här måste vara skidåkarbira minsann. Bara 4,8 volymprocent också. Viktigt att ta det lugnt i början av säsongen.

Det är en mycket ljus ale med en lätt beska som hänger sig kvar i eftersmaken. Läskande, och tål att drickas i stora klunkar. Den här kan gå till både mat och för sig själv. Inget för älskaren av mörk ale, men för mig med min bland vissa bespottade dragning åt ljus lager är det mitt i prick. Helt klart easy drinking!

Nej, nu är det dags att hoppa in i duschen. Sen är det dags att stretcha själen efter skidpasset och dagen. Lite varm xxxxx framför brasan kanske? Det är ju ändå snart jul. Dufvenkrooks Original sägs inte vara riktigt lika söt som xxxxx ofta brukar vara då den enligt uppgift innehåller konjak. Men den är lik förbannat väldigt söt och sockrig, visar det sig. Kanske spetsa med lite extra konjak? En liten Hennessy V.S.O.P., inköpt på en Rigafärja får släppa till.

The unholy alliance

Aj, aj. Konjaken tog över helt. Vad göra nu? Hmm…i skåpet står ju en liten Emergency Bottle med Luigi Righettis Amarone della Valpolicella 2006 som jag inte vet om jag ska hälla ut eller…skulle den kunna…? Äh, vad tusan, i med en skvätt av den! Sås, xxxxx-förstärkning eller vasken, det gör detsamma. Den är rätt fruktig men rätt tunn, och funkade ju för ett tag sedan att blanda fifty-fifty med en halvflaska Tommasi Amarone della Valpolicella Classico 2005, som hade en något för oangenäm bitterhet. Resultatet blev ju bättre än delarna för sig.

Nu börjar det bli svårt att hålla isär vad som är vad. Xxxxx och konjak, xxxxx, konjak och amarone, xxxxx och amarone… Bäst att göra en matris och få ordning på det här. Fram med teskedsmåttet, provningsglas, papper och penna och lite systematik!

Så här utföll försöket (25% = 1 tesked om 5 ml, allt testas rumstempererat):

1) 100% Dufvenkrooks Original:
Påtagligt russinsöt, julkryddig doft. Smaken är söt, rund och fyllig med en liten, liten beska i mitten. Eftersmaken dock helt dominerad av socker och julkrydda. Xxxxx, helt enkelt.

2) 75% Dufvenkrooks Original + 25% Hennessy V.S.O.P.:
Mnja, konjaken tar över i doft och smak. För spritigt helt enkelt. Sötsaftigheten minskade helt klart, men alla julkryddor bara försvann.

3) 50% Dufvenkrooks Original + 25% Hennessy V.S.O.P. + 25% Righettis Amarone:
Nu blev det lite intressantare. Konjaken träder något tillbaka i doften som är minst sagt komplex med slingor av konjak, amaronefrukt, russin och en del julkrydda. Smak: inte så illa, men ganska spritigt. Konjaken dominerar dock allt mindre efterhand.

4) 50% Dufvenkrooks Original + 50% Righettis Amarone:
Nu börjar det likna nåt. Inte lika sött som 1) men med xxxxx-russintoner och julkryddor kvar. Amaronen ger sig dock inte tillkänna i nån större utsträckning, utan det blir som en mindre söt xxxxx. Inte lika sockrig eftersmak.

5) 25% Dufvenkrooks Original + 75% Righettis Amarone:
Nu blev det som en fyllig, russinsöt, julkryddig amarone-xxxxx. Helt klart bäst hittills.

6) 25% Hennessy V.S.O.P. + 75% Righettis Amarone:
Men uuäck! Så illa det smakar. Inte gott på något vis i vare sig doft eller smak! Fy sjutton! Absolut värst hittills.

7) 50% Righettis Amarone + 25% Hennessy V.S.O.P. + 25% Dufvenkrooks OriginalNu blev det en sådan där sammansatt doft igen: konjak, russin, julkryddor och amaronefruktighet om varandra, även om konjaken efter ett tag tar över i doften. Smaken är emellertid inget att längta efter. Rätt spritigt igen, men jämfört med föregående faktiskt drickbart. Eller inte, när jag tänker efter.

Så där ja. Testet är klart. Summa summarum: konjak och amarone går inte ihop, men det funkar att pimpa xxxxx med billig amarone. Men allra bäst funkar att pimpa billig amarone med en skvätt xxxxx. Så nu vet ni det. Bara att värma vinnarblandningen, 25% Dufvenkrooks Original + 75% Righettis Amarone, och slå sig ned i fåtöljen framför brasan. Snart blir det skidåkning igen.

/ MG

The best part of skiing