Visar inlägg med etikett Storbritannien. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Storbritannien. Visa alla inlägg

onsdag, mars 16, 2011

Ölupproret – eller bara en Brewdog-bonanza

Inspirerade av vinterns diskussioner om höga elpriser och övervinster för många (särskilt stora) elbolag, vilket ledde till konsumenternas eluppror, ordnade Easy Drinking-FM och Easy Drinking-TB för ett tag sedan ett mer än vanligt tematiskt fredagsöl på jobbet.

Efter elupproret – Ölupproret! Har du också fått nog av att betala de stora ölbolagens övervinster, genererade av deras intetsägande, smaklösa och apatiska öl? Gör som ”oss” och anslut dig till Ölupproret och ladda inför helgen med entreprenöriell och innovativ öl.

Föga förvånande för den som känner vår (kanske framförallt min) fäbless för ”skotskrutig punköl” (som Easy Drinking-TF uttryckt det) och det faktum att den skotska brygghunden driver något av ett eget öluppror mot intetsägande, smaklös och apatisk öl så erbjöds bara öl från BrewDog.

Beer revolution!
Nu var det upp till bevis för en rätt bred line-up bestående av ljus lager, mörk lager, en herrans massa ale och några sorters stout i alkoholspannet 0,5-18,2 volymprocent och prisspannet 11,50-98,00 kr för en 33 cl-flaska. Detta är vad som finns tillgängligt på SB eller i BS.

Fredagens line-up

Zeitgeist ideosyncratic alternative black lager
Först ut en ekologisk Schwarzbier. Som sig bör är den mörkt brun, nästan svart i färgen. Skummet är ljusbrunt och fast. Doften innehåller choklad, rostade nötter och något köttigt. I munnen smakar det av mörk choklad, kaffe, rostade nötter, pumpernickel och karamell. Det hela är rätt sött men ändå torrt, utan nämnvärd beska. Lite tunn i kroppen för att riktigt falla mig på läppen.

Nanny State insanely hopped imperial mild
Näst på tur en så gott som alkoholfri (0,5 procent) ”ale” som BrewDog skapade som en respons på kritiken mot den alkoholstarka Tokyo*. Detta är ett extremt humlearomatiskt, fruktigt öl med tydliga inslag av apelsin, citron, litchifrukt, örter, tallkåda och smördegskakor. Beskan är väldigt påtaglig och eftersmaken mycket lång. Att detta skulle vara en alkoholfri öl tror man inte, även om jag tycker att man anar en viss ”vattnighet”. Lite mer alkohol skulle ha gett Nanny State mer kropp, men då hade det varit en annan sorts öl. Hade varit intressant att jämföra med den ursprungliga Nanny State, som hade 1,1 procent alkoholstyrka.

77 Lager juxtaposition pilsner
En ekologisk ljus klar lager med rätt luftigt skum. Doften är frisk och mycket humlearomatisk och aningen sötsur. Torr och blomfruktig smak med lite inslag av bröd, torkade örter och pomerans. Avslutningen har en lite sötaktig beska. Inte riktigt vad man väntat sig av en pilsner. Nja, bättre kan de.

Trashy Blonde statuesque fruity ale
Ekologisk ljust brandgul och aningen grumlig blonde ale med fast och tjockt skum. Doften är humlearomatisk med inslag av grapefrukt och citron. I munnen framträder en maltig smak med inslag av citron, aprikos, honung, rågbröd och grapefruktskal. Tydlig beska i eftersmaken som balanseras av en aning sötma. Väldigt mycket Easy Drinking. Denna öl fick till och med vår mest genomskeptiska kollega på fall. Han hade hittat en ny ölfavorit.

Punk IPA post modern classic ale
Ljust guldfärgad grumlig India Pale Ale med tjockt vitt skum. Doften är väldigt humlearomatisk med inslag av grape, ingefära, fläder och lite jäst. Smaken är inledningsvis lite sötaktig, men tydligt humlearomatisk och bitter. Smaken balanseras av citron, grapefrukt, aprikos, kolakaramell och smördegskakor. Avslutningen är rätt skarp, med en påtaglig beska. En klar favorit.

5 a.m. Saint iconoclastic amber ale
Enormt fruktig och vackert bärnstensfärgad Amber ale med fast gräddvitt skum. Första gången den provades (serverad från fat) slogs jag av de exotiska frukterna i doften. Nu upphälld i glas från flaska. Frukten finns kvar i såväl doft som smak, men nu framförallt citrustoner. Dessutom doftar det underbart av apelsinblom. I munnen balanseras den citrusbaserade syran och frukten av en rund, lite smörkolaaktig smak efterföljd av en mycket tydlig och lång humlebeska med drag av te. Appropå te, det är ju afternoon tea det smakar: beskt men ändå milt brittiskt svart te smaksatt med apelsinblom, scones med lemon curd och clotted cream. En ny favorit vid sidan av Punk IPA. Uppskattades av alla och helt klart eftermiddagens och den tidiga kvällens mesta Easy Drinking.

Rip Tide twisted merciless stout
En skotsk variant av traditionellt rysk Imperial Stout med mörkt brunröd färg och ljusbrunt tjockt och ganska fast skum. Doften innehåller mörk choklad, rostat kaffe och mörka körsbär. I munnen ett silkeslent öl med tydlig smak av rostat kaffe, mörk choklad, lakrits och mörka körsbär. Avslutningen är mer söt än besk, och framförallt alkoholvarm. En helt okej stout, men jag skulle gillat den mer om den var lite torrare.

Hardcore IPA explicit imperial ale
Ljusbrun och aningen grumlig dubbel India Pale Ale med gulvitt mjukt skum. Doften är kraftigt humlefruktig, fläderblommig och lite syrlig med inslag av grapefrukt och ingefära. Smaken är väldigt stor, intensiv och ganska torr. Även här grapefrukt, ingefära och fläder, men också aprikos, lite mörk honung och malt. Avslutningen är syrlig och framförallt besk, väldigt besk. Denna öl har vissa likheter med Punk IPA, men är lite mer av det mesta – mer frukt, mer beska, mer alkohol. Dock inte lika balanserad.

Paradox Smokehead whisky cask aged imperial stout
En mörkt brunsvart whiskyfatslagrad Imperial Stout med kraftigt ljusbrunt skum. Det doftar intensivt av torvrök, kolmila och tjärad båt, men också lite choklad. Smaken är mer salt än söt, vilket gillas starkt, samt full av träkolsrök, choklad, farinsocker, smörkola, mörk frukt och saltlakrits. Eftersmaken är härligt torr och lång och lite bitter. Alkoholen och whiskysmaken är fint integrerade och ölet är fylligt, lent och väldigt rent trots den intesiva rökigheten. Jämfört med andra whiskyfatslagrade rököl som provats är detta en fullträff. Mycket balanserat.

Tokyo* intergalactic fantasic oak aged stout
Sist men inte minst, upprorets mest alkoholstarka öl (18,2 volymprocent). Återigen en stout, nästan becksvart i färgen med ett ljusbrunt fint skum. Det doftar stort av alkohol, kaffe, soya, kola, mörka bär och jasmin. Ja, ölet är smaksatt med jasmin och tranbär, samt lagrat med ekspån. Smaken är stor, fruktig och blommig, med en rätt framträdande alkoholsötma. Tranbären kommer fram tydligare i smaken än i doften. I munnen känns även rostat kaffe, björnbär och viltstek. Kolsyran är mycket nedtonad, med små, små bubblor bara. Eftersmaken är mycket lång och varm. Ett rätt gott men underligt öl, som får mig att tänka på amerikanskt syrahvin. Tror dock att det likt AB:04 passar bättre till dessert än mat. Jag kan dock för mitt liv inte se kopplingen mellan detta (extrem)öl och det gamla arkadspelet Space Invaders, som BrewDog refererar till som inspirationskälla. 

Sammanfattningsvis så uppskattades såväl ölupproret som själva ölen från BrewDog. Möjligen med undantag för den kollega som glömde bort att läsa på etiketten och tog en Paradox Smokehead i tron att det var en ”vanlig” stout. Han höll dock god min och drack upp sin öl. Som antytts korades 5 a.m. Saint tätt följd av Trashy Blonde till upprorets mesta Easy Drinking. Den förra finns i BS för 21,90 kr flaskan (men man måste beställa ett 24-pack), och den senare finns på SB för 15,90 kr per flaska (33 cl).

Som en extra bonus för brygghundsjunkies, och en påminnelse om ölupproret, sprang jag och några potentiella Easy Drinkers på BrewDog Dogma på ett öllokus på stan. Dogma gick tidigare under namnet SpeedBall. Varför de bytt namn vet jag inte. Ur flaskan med revolutionärt rödsvart etikett hälldes en ljusbrun eller snarare mörkt honungsfärgad ale med ett ljusgult lätt skum som försvann väldigt snabbt.


Ur glaset doftar det som en nyöppnad burk ljunghonung. Inte så överraskande eftersom ölet bryggts med just ljunghonung, därtill kolanöt och guarana. Det doftar vidare av rostat bröd, jäst, kola och något kryddigt. Smaken är inledningsvis lite tunn, men honungen träder fram efter en stund, likaså brödigheten och en tydlig beska och drag av

riktigt mörk engelsk apelsinmarmelad. Om 5 a.m. Saint smakar afternoon tea med lemon curd på scones, så är detta breakfast tea med ljunghonung* och old english hunt marmalade* på toast.

/ FM

torsdag, februari 17, 2011

Själfulla producenter, själfulla drycker

Triggad av en mindre insiktsfull artikel om kvaliteten på ekologiska viner i DN Söndag den 6 februari har diskussionen om ekologiska och biodynamiska viner och deras eventuella högre eller lägre kvalitet gått het på olika vinbloggar. Ganska snabbt konstaterades att den kritik som riktades mot ekologiska viner i bakgrundsartikeln var bristfällig och baserat på ett urval av ekologiska bulkviner i SB:s sortiment. Utbudet av högkvalitativa viner framställda med ekologiska eller biodynamiska metoder är betydligt större än så. Till och med upphovsmannen till diskussionen kröp till korset och erkände i tisdagens DN Ekonomi (15/2) att det finns riktigt bra ekologiska viner, ibland även tillverkade av världens riktiga top-notchproducenter (t.ex. DRC). Ekologiska och biodynamiska viner kan alltså hålla lika hög kvalitet som icke-ekologiska viner. Den insiktsfulle vet förstås att det handlar om hantverket, inte om huruvida de är ekologiska/biodynamiska eller ej. Ett vin som gjorts av en vinmakare som lagt ner sin själ och all tid i världen på sitt vin är bättre än industritillverkad plonk.

Nu är det inte bara själfulla vinmakare som levererar högklassiga drycker. Det finns även själfulla ölmakare. Hantverkare som lägger ner sin själ och hänger sig till att utveckla och förfina öl av olika sorter till perfektion. (En del är ekologiska, andra inte). Jag har skrivit om ett av dessa hantverksbryggerier och några av deras öl förr. Och jag kommer att fortsätta skriva om dem till och från. Det finns en del ”gamla” drycker som jag inte provat, och det kommer regelbundet nya sorter i små uppsättningar. Ölentreprenörerna på BrewDog ligger inte på latsidan.

Försökte för ett tag sedan lägga tassarna på en laddning av ett av deras senaste tillskott, 5 A.M. Saint, som sedan 1 februari finns i BS. Allt om öl beskrev det som kanske livets godaste öl hittills. Det vill man ju prova. Dessvärre var de redan slut hos importören Cask Sweden. Hmmm. Men lycklig är den som åkte till London för att jobba och bara råkade ramla på en bar helt inriktad på hantverksöl, med såväl 5 A.M. Saint som en annan BrewDog-favorit (Punk IPA) på fat.
Mjuk, fruktig och lagom besk punköl

5 A.M. Saint är en amber ale, vackert bärnstensfärgad med fast gräddvitt skum. Doften är enorm. Ett helt fruktfat letar sig in i näsan – apelsin, grapefrukt, pomerans, ananas, passionsfrukt, kokos, litchi. Detta följs av toffeekola. I munnen balanseras frukten, som nu är tydligare citrusorienterad, med toffee och en mycket tydlig och lång humlebeska.

På det hela taget ett mycket bra öl, men inte det bästa jag druckit. Punk IPA är enligt mitt tycke bättre, men så gillar jag öl med tydligare beska. Jag vill dock påstå att 5 A.M. Saint är mer Easy Drinking än Punk IPA. Två öl som knappast lär vara Easy Drinking, men väl så själfulla, är Tactical Nuclear Penguin och Sink the Bismarck!. Med tanke på deras alkoholstyrka lär man bli rätt själfull själv. Lyckades under Londonbesöket lägga tassarna på en flaska vardera av dessa extremöl. Provningsrapport kommer på denna blogg när jag hittat en handfull personer att dela dem med. Om BrewDogs AB:04, som provats både en och två gånger i vintras, kan delas på 2-4 personer, lär en flaska av pingvinen eller missilen att sänka skepp med räcka till 6-8 personer.
Själfull och extrem punköl

/ FM

fredag, december 10, 2010

Postpunk – punköl – ölpunk – postöl

Som gammal forskare i systemanalys och organisationsteori så känns frågan om vilket julöl som är bäst felformulerad och ointressant.” Som man frågar får man svar” liksom. Man måste tänka i flera nivåer: Vad? Hur? Varför? Dessa nivåer kan ju även variera, så att ”Vad?” för mig är ”Varför?” för dig, och ”Vad?” för dig är ”Hur?” för mig. Öl dricker man ju inte bara till jul, och till jul kan man dricka annat öl än julöl. Skit i konventionerna. Den i allt väsentliga och relevanta frågan är väl vilket öl som är bäst. Eller kanske: Vad är öl? Hur är öl? Varför är öl?
De gamla postpunkarna Public Image Ltd. skulle i all enkelhet säga att öl är öl. För dem är ju ett album ett album, en cd en cd, en kassett en kassett, en singel en singel, en mp3 en mp3 och en t-shirt en t-shirt.
 



Lite som Konsums gamla blåvita sortiment, även om de mig veterligen aldrig gjorde någon öl.

Men jag håller inte med. Inte en ölpunkare heller. En massproducerad lager är inte detsamma som punköl. Punköl har beska, massor med beska. Det doftar fläder, aprikos och humle. Det smakar ingefära, toffeekola, grapefrukt, litchi, kiwi, mango och humle. Det är torrt, beskt och gott!
 
Punk IPA – ett öl för postpunkare
I sann postmodernistisk men också systemanalytisk anda har ölpunkarna på BrewDog – skaparna av Punk IPA – gjort allt för att ta reda på vad, hur och varför öl är. Med öl som Tokyo*, Tactical Nuclear Penguin, Sink the Bismarck! och inte minst The End of History flyttar de gränserna och utmanar folks uppfattning av vad öl är och hur det bäst njuts. Vad sägs om eklagrad stout, djupfryst öl, fyrdubbel IPA och världens starkaste belgiska ale – 55 % – paketerad i en trafikdödad och uppstoppad ekorre alternativt hermelin? Ett intressant tema för en kväll med Easy Drinkers. Men man behöver kanske inte gå så långt för att få ett bra öl till julmaten, det finns mer lättillgängliga alternativ från BrewDog på SB. Till och med ett ”julöl”, även om de inte tror på tomten.
/ FM