Ovan molnen skiner solen

Gary Vaynerchuk har givit en uppgift till oss alla. Vilket är det bästa vinet (eller drycken) du druckit i ett flygplan? Ingen enkel fråga att svara på. Jag minns nämligen inte alla viner jag druckit ovan molnen under min närmare 15-åriga karriär som något sånär regelbunden flygresenär. Men jag tror att den tokajer (som jag dessvärre glömt namnet på) som serverades till desserten på flyget till Washington D.C. förra sommaren ligger bra till. Men det duger ju inte som svar.

Därför påbörjades ett systematiskt undersökande arbete förra veckan. Sökandet efter det bästa flygplansvinet bör dessutom kompletterades med ett mer allmängiltigt sökande efter flygplansvinernas innersta väsen. Det bästa kan ju vara dåligt. Således: Vad är det för viner som serveras ovan molnen? Serveras det några bra viner, eller är flygplansvinerna som hissmusik? som Easy Drinker MG frågade. Inget man direkt minns, men tillräckligt mycket hissåkande och så står man där och diggar...

Detta antyder någon slags utmattningseffekt. Efter förra veckans lyckosamt varierade provning av röda flygplansviner ägnades denna vecka åt vitviner. Och visst blev det fråga om utmattning.

Förmiddagsflyget till Köpenhamn gick för tidigt för att jag skulle våga beställa in vin. Det fick bli ett frukostpaket istället. Men på flyget vidare till Bryssel serverades en lunch bestående av senapskryddad potatissallad och tjocka skivor rostbiff, och till det 2009 Villa Anitan Verdejo från spanska DO Rueda.

En sniffe-sniff i plastglaset bjuder på en aromatisk doft av jasminblomma, krusbär och örter. De vita blommorna och krusbären fyller smaken i munnen, som även bjuder på ljus grapefrukt (som den smakade i barndomen, med lite vresig beska) och en tydlig syrlighet från lime. Eftersmaken är lång, örtig och lite mineralsältig. Inte det mest upphetsande vinet jag druckit, men definitivt karaktärsfullt och bättre än väntat. Solskenet ovan molnet gör sitt till för att förhöja stämningen.

Inför återresan till Stockholm har jag mattats ut av en alltför lång väntan på flygplatsen. Mitt ordinarie flyg var inställt och jag bokades in på det senare kvällsflyget - tre timmar senare. Där omintetgjordes möjligheterna till en mer varierad vitvinsflight. När turen var kommen till mig att välja dryck fanns det bara nämnda Villa Anitan kvar. På’n igen!

Denna gång, i ett överfullt flygplan och utan lunchtidens solsken ovan molnen, var intrycket av vinet lite sämre än på nerresan. Beskan var inte lika framträdande. Men det var å andra sidan inte heller blommigheten.

Min samlade bedömning av flygplansvinerna hittills – eller rättare sagt de viner som SAS erbjuder på sina Europaflygningar – är att de är bättre än man skulle kunnat vänta sig. Gary Vaynerchuk antydde att den 2006 Vendange Cabernet Sauvignon, som han provade på en Southwest-flygning, kostade runt 4 USD för en helflaska. De viner SAS erbjuder ligger snarare i prisklassen 70-90 kr per helflaska, dvs. mer än dubbelt så mycket. Med tanke på att vinkvalitén stiger snabbt med priset i dessa prisnivåer står det klart att förutsättningarna att få ett hyfsat vin är rätt bra på SAS, inte minst om man jämför med Southwest. Minns att jag läst någon gång i SAS flygtidning om deras samarbete med en sommelier. Att erbjuda bra mat (nåja) och dryck (till de som betalar för det) är ett sätt att ta hand om sina kunder. Erfarenheterna från förra sommaren talar även för att man får bättre vin i affärsklass än i ekonomiklass.

Vinprovningarna ovan molnen fortsätter.

/ FM