måndag, december 06, 2010

Allt är guld som glimmar

Det finns olika sätt att avsluta en god middag. Denna fredagskväll bjöd saffranspannkaka med lättvispad grädde och hjortronsylt. Fel sylt enligt en gotlänning, men helt rätt till den ädla dryck som bjöds. Vid några tillfällen har jag fingrat på men aldrig tagit fram den flaska som legat undangömd långt in i garderoben i mer än tio år – ända sedan disputationsfesten – och längst av alla flaskor i samlingen. Äldst är, eller snarare var, den också – elva år gammal redan då det stoppades undan i garderoben. Den skulle kunna ligga nio-tio år till, men inte då. Nu var det dags att smaka 1989 Château Raymond-Lafon.

Slottet Raymond-Lafon ligger granne med det betydligt mer namnkunniga (och därmed dyra) Château d’Yquem, och deras vinrankor ligger granne med Yquems – bara några meter skiljer dem åt. Raymond-Lafon ägs sedan 1972 av Pierre Meslier, som drev Yquem 1963–1989. Man har samma stränga druvurval som på Yquem (druvorna plockas en och en för hand), och samma vinifikations- och lagringsmetoder. En viktig skillnad är dock en betydligt mindre areal, och därmed mindre variation i jordmån. Men det är sammantaget mycket som talar för (det underligt nog oklassade) ”småsyskonet”.



Innehållet i flaskan och glaset är guldgult, nästan åt cognacshållet. Till och med mer intensivt i färgen än doktorsringen i rött guld. Vilken färg! Detta är något helt annat än de ljusgula nyanser som erbjuds av de betydligt yngre årgångarna av Sauternes som finns på SB (BS borträknat). Den aktuella årgången finns inte längre att tillgå, men BS erbjuder halvflaskor från 1997, 1999, 2001, 2002 och 2003 för 322 kronor.

Ur glaset stiger en underbar doft av torkade aprikoser, honung, apelsin, mandelmassa, saffran och hjorton. Smaken är fyllig och måttligt söt (faktiskt något mindre söt än man kunde vänta sig, men det faller mig definitivt på läppen). Munnen fylls av välbalanserade toner av torkade aprikoser, mango, apelsinmarmelad, mandelmassa, saffran, hjorton och honung, samt en lång eftersmak som lyfter efterrättens kombination av sötma, syra, sälta och gräddighet. Allt går i gult – guldgult!

Poäng? Easy Drinkers ger inte poäng, men Robert Parker gav vinet 91+ för evigheter sedan. Livets Goda gav 92-94 p åt 2007 Château Clos de Haut Peyraguey 1ère Cru Classé vid sin genomgång av SB:s släpp av 2007:orna från Bordeaux. Jag har druckit det vinet. Det var bra, men långt ifrån nivån hos 1989 Château Raymond-Lafon. Det säger en hel del.

/ FM

PS. Den som undrar vad som dracks till middagen finner en ledtråd här. Eftersom Easy Drinkers redan har skrivit om det vinet görs inget nytt inlägg. Jag delar i stor utsträckning TFs bedömning. DS

8 kommentarer:

  1. Vilken upplevelse! Vad fick dig att ta fram den i fredags? Tioårsjubileum sedan disputation?

    SvaraRadera
  2. Mäktigt!
    En sån då och då (~10 år) skulle man kunna tänka sig.
    Har du fler i "pipen"?

    SvaraRadera
  3. Disputationen var i september, så det var inget tioårsjubileum. Bara en ovanligt bra kväll att prova en ny (gammal) flaska. Dessvärre har jag inga fler Ch. Raymond-Lafon, men jag kan tänka mig att införskaffa några nya och lite yngre och lägga på lager i sisådär tio år. Och en sak är säker, jag satsar hellre på Raymond-Lafon än Ch. d'Yquem. Man får nino flaskor till priset av en. SB har halvflaskor 2007 Ch. d'Yquem för 2841 kr (!!).

    SvaraRadera
  4. Ja, här sitter man med ett glas 2005 Castelnau de Suduiraut och det är precis som att...det inte smakar nåt längre.

    Dags att sluta med plånk och pajaserier och börja med lite seriöst vindrickande alltså. Nivån är ju nu satt. BS nästa och sedan tio år (minst) i garderoben.

    SvaraRadera
  5. Jaha, då får det allt bli någon/några 2001or - ett toppår för söta viner från Bdx enligt SB. Vi ses på BS!

    SvaraRadera
  6. 2001:orna är slut i BS. Efter lite överläggningar ligger en beställning på 3 flaskor vardera av 2002 och 2003. När de väl är bärgade får de ligga till sig ett decennium eller två.

    SvaraRadera
  7. ...and thus setting an example! Vi får ligga i lite vi andra om vi ska få oss några långliggare. Eller är det fler som beställt?

    SvaraRadera
  8. Gissa vad de drack till desserten på gårdagens Nobelmiddag. Chateau Raymond-Lafon, dock den betydligt yngre 1999:an. Jag visste väl att det var guld som glimmade i glaset.

    SvaraRadera